Satsning på hästarna 2017

Snart nytt år och med nytt år kommer nya mål. 2017 kommer bli en satsning på mina hästar.
Det här året har varit absolut toppenbra. Ofelia fick ett stoföl – Othilia. Ragna fick diplom. Ragna och jag har varit på Friends Arena och tävlat i Årets Kallblod. Det har garanterat varit höjdpunkterna 2016. 2016 var också året då jag fick ta bort Ofelia, min vapendragare, min drömhäst. Vilket är det absolut värsta jag fått vara med om under mina år som hästnörd.

Under 1,5 år har jag pluggat till Projektledare vid sidan av jobbet. Det har varit tufft och det har varit kämpigt. Och därför har hästarnas utbildning fått ligga på hyllan. Men idag lämnade jag in min sista inlämningsuppgift och på fredag får jag min absolut sista tenta. Sen är jag klar! Lättnad.

Under 2017 kommer jag satsa på att utbilda Ragna och det stora målet är att göra KBI med henne i Augusti. Jag ska påbörja Othilias utbildning och eftersom hon är så ung ännu så kommer mitt fokus vara på att börja tömköra henne och leka lite med linor och slanor. Sätta henne i skaklar är målet för det här året. Jag har aldrig direkt jobbat mot mål förut men har insett att det är lättare, om man har ett mål att jobba emot. Så min plan är att sätta upp mål för varje kvartal, följa upp, analysera, utvärdera. Jag tror det kommer bli så jäkla bra. Det kommer även bli roligare för er att följa bloggen när det är mer vardagsinlägg. Kommer bli så kul att få dela med mig av den här resan med mina hästar!

 
 
 



Allmänt | | Kommentera |

Varför har ardennerhästar korta svansar?

Som ardennerägare finns det många underbara traditioner att ta tillvara på. En av dom är att klippa svansen kort. Ibland får man höra kommentarer om att det skulle vara synd om hästarna för att dom har korta svansar – för att det inte är naturligt. Dom kan inte skydda sig mot insekterna på sommaren. Det som blir lite komiskt i det här, är att man inte lägger någon tanke vid att det finns folk som rakar bort all päls på sina hästar, inklusive hovskägg och känselhår, eller har olika typer av täcken på hästarna dygnet runt. Hur naturligt är det? 

Naturligt och inte naturligt, vi lever i en tid där hästarna inte lever naturligt längre. Så för mig är det inte ett argument överhuvudtaget. Det jag vill berätta med det här inlägget är att det finns tre anledningar till att man klipper svansen på ardenner.

- Ardennerhästen är som bekant en körhäst, en rätt behårad sådan. Dom har mycket tagel och svansarna är tjocka och tunga. När man då är ute och kör med hästen och den slänger svansen över tömmen – så är hästen inte längre styrbar. Det är inte heller det lättaste att försöka få loss tömmen när den sitter fast under en lång, tjock ardennersvans. Därför underlättar det att ha en kort svans.

- På en ardennerhäst vill man framhäva massan och bredden. Under en visning, som premiering eller utställning flätar vi därför upp svansarna med bast. Det här är ju ingenting man kan göra varje dag och vill man framhäva ardennerhästens fina former är det optimalt att klippa svansen. Ja, det är en skönhetsgrej. Jag brukar skoja med Nordsvenskfolk och säga ”Vet ni varför man inte klipper svansarna på Nordsvenskar?” ofta blir svaret nej och jag fortsätter ”Det är för man inte vill visa upp deras fula hasar”. Men det är ingenting ni får säga högt, för det är inte populärt ;)

- Sist men inte minst så klipper jag också svansen av renlighets-skäl. Det fastnar ingen skit i svansen och på hösten så samlas det inte stora hok av lera i dom underbara tjocka ardennersvansarna. Mycket smidigt, både för mig och hästen.

Det jag vill runda av med är att ja, vi klipper svansarna på hästarna för att det fyller funktion både i brukandet och skötseln av hästen, en bonus är att det framhäver massan. Jag och många andra klipper svansen på hösten när insekterna har försvunnit och låter den därefter växa ut över vinter-vår och sommar. Så under sommaren är svansen så pass lång att den räcker minst ner till hasarna, rätt så lång med andra ord. Så vitt jag kan se, så lider inte mina, eller någon annans hästar av korta svansar. Vem vill inte framhäva en ardennerrumpa? Frågor på detta? 
 
 
 
Allmänt, DISKUSSION | ardenner, ardennerblogg, ardennersto, ardennersvans, hästkörning, kort svans, traditioner | | Kommentera |

Varför icke-godkända hingstar?

Från och till ser jag diskussioner på Facebook angående icke godkända hingstar i avel. I diskussionerna ser man personer som ska betäcka sitt sto och säger att de ska betäcka med en hingst som inte är godkända för avel. Det kan innebära att hingsten står i Sverige och inte är godkänd eller att hingsten finns i ett annat land – vilket innebär att den inte är godkänd för avel i Sverige. Gång på gång ställer jag mig frågan: Varför överväger man ens att välja en hingst som inte är godkänd, enligt rasvisa krav, i Sverige?  För mig är det en självklarhet att endast använda godkända hingstar i avel. 

Idag har vi ungefär ett åttiotal godkända ardennerhingstar i Sverige. Det innebär att efter dom blivit anmälda till hingstpremieringen så har granskningsgruppen granskat dessa hingstar ”på papper”. Vilket innebär att man noga går igenom stammen på hingsten. Därefter kommer hingsten till hingstpremiering. Där den som treåring först veterinärbesiktigas och därefter bedöms exteriört. Här tas också DNA prov på hingsten och en lynnesbedömning görs.   Vid den exteriöra bedömningen är det fem domare i avelsvärderingsnämnden som gör en exteriörbedömning på hingsten. Exteriörbedömningen utgår från rasbeskrivningen. En liten påminnelse – avel och brukande hör ihop. Anledningen till att ardennerhästen ska se ut på ett visst sätt är för att den ska vara som bäst lämpad för det jobb den är framavlad för – körning. Blir hingsten ifråga godkänd, alltså får 40 poäng eller mer, får den tillstånd ett år. Vilket innebär att den kan lösa licens för det året och får betäcka. Se för guds skull till att hingsten ni ska betäcka med har löst licens för det aktuella året.

När hingsten är fyra år (eller äldre) måste den avlägga ett bruksprov. Dels är det ytterligare ett lynnesprov men det visar också på att hingsten ifråga är brukbar, vilket är vad vi avlar fram ardennerhästar för. Därefter är det samma procedur veterinärbesiktning, lynnesbedömning, exteriörbedömning. Detta sätt att selektera bland hingstar ger oss som stoägare en trygghet. Hästen har blivit granskad både på pappret och som individ av ett antal kunniga människor med lång erfarenhet. Vilket för mig gör det obegripligt att man skulle vilja betäcka ett sto med en hingst som inte är godkänd i Sverige. För det är trots allt en Svensk Ardenner vi avlar på, varför vill man inte bevara den? Varför skulle man vilja ha en avkomma som inte går att stamboksföra när man ändå tar ett föl? För det är konsekvensen av att betäcka med icke godkända hingstar – avkomman är inte ”Svensk Ardenner”. 

Vi alla ardenneruppfödare har ett ansvar för att bevara den Svenska Ardennerhästen som är en av tre moderlandsraser. Den skiljer sig från de utländska ardennerhästarna på det viset att vi i Sverige har lyckats avla fram en sundhet som inget annat land kan konkurrera med. Vi har fantastiskt lynne i den Svenska Ardennerhästen och framförallt har vi en modell som inte är jämförbar med de andra länderna. Och dessutom har vi otroligt gamla och förärvningssäkra stammar som vi bör ta tillvara på. Varför vill man se bortom allt detta och välja en hingst som inte är godkänd för avel? 

 
AVEL, Allmänt, DISKUSSION | ardenner, ardenneravel, ardennerblogg, avel | | En kommentar |
Upp