Känslomässiga årshjulet för hästmänniskor

Det är vår på riktigt när hästarna går ute dygnet runt!
I lördags bestämde vi oss för att låta hästarna gå ute dygnet runt nu. Skönt för hästarna men framförallt skönt för oss. Den timman man lägger på stallarbete kan bytas ut mot att träna hästarna istället.

Men lika skönt är det på hösten när hästarna ska stallas in. Rutinerna faller på plats igen och på något sätt blir det lite extra ombonat i stallet. Disiga mornar och höstlöv på marken.  Känslan av att stallet blir en del av vardagen håller i sig rätt länge, det finns mycket energi som man laddat upp med under sommaren. Till slut kommer en stark längtan efter snö. När man blivit trött på leriga ben, blöta hårremmar och alldeles för mörka kvällar. Innan man vet ordet av det så har februari passerat. och man längtar bara efter att ta ut hästarna igen.
Det är så nära men ändå så långt borta. Man suktar efter ljusa kvällar, sol och vinterpäls som börjar släppa. Frusna näsor, tår och fingrar och trasiga stolp som inte går att sätta ner i backen igen, är snart ett minne blott. Sista månaden innan hästarna ska ut dygnet runt så är all motivation för stallarbete som bortblåst och varje dag känns som en evighet fram tills det att värmen (och fölen) kommer, även om nätterna. Helt plötsligt är man där igen. När man bestämmer sig för att släppa ut hästarna några veckor innan dom åker iväg på bete - och det är sommar igen. Sen kommer det krypande, längtan efter att ta hem hästarna från betet och få stalla in dom. Varje årstid har sin charm! 

 
Allmänt | |
Upp