Vad har jag nu gjort....

Jag har då alltså anmält min kära häst Ragna till KBI den 7 juli. 
Det är typ...1,5 månad kvar. Och så kom prestationsångesten och nervositeten som ett brev på posten. Så nu är det då alltså snart läge för att sätta henne i vagn. Igår var vi ute med kälken, jag nöter och nöter och nöter alla moment för att det ska gå på rutin. Hon har ju sprungit lite, alltså tagit ett par travsteg och sen har jag saktat av, inte för att hon varit stressad eller så, utan för att det har blivit en dålig vana som jag tog tag i alldeles för sent. Nu dom senaste gångerna vi har varit ute så har hon inte sprungit något alls så det känns verkligen som vi tagit ett stort kliv framåt. 

Så planen framåt är att variera arbetet med både långa skritturer från ryggen samt fortsätta köra med kälken ett par gånger till. Sen är det dags att sätta för henne i vagnen. Det är något visst med att sätta dom i vagn första gången och jag har målet i sikte! Det känns så bra, Ragna är otroligt trygg i skakeln, orädd och lyhörd. Precis vad jag vill ha i en körhäst. På köpet fick jag också en envishet som utmanar mig, nästan varje dag. Jag har aldrig växt så mycket och lärt mig så otroligt mycket på så kort tid som jag gjort det senaste året med Ragna. Hon ger mig nya insikter varje dag och får mig att hitta vägar jag inte hade upptäckt annars. 

 
Allmänt | |
Upp