1.3 - Lyfta hovar

Jag beskrev i ett tidigare inlägg i den här serien om vikten av att hästen tål beröring över hela kroppen. Det här inlägget blir på sätt och vis en fortsättning på det inlägget. Nu handlar det nämligen om att lära hästen att lyfta på hovarna. 
 
Efter att hästen accepterar beröring över hela kroppen, inklusive benen då såklart, så är det dags att börja lyfta hovarna. Målet är inte att hästen ska kunna hålla hoven uppe under en längre tid. Målet är att hästen ska förstå vad jag menar. Det gäller att inte ha för stora krav när man gör det här, utan ta det i små steg. 

Första gången berömmer jag hästen bara jag märker att hästen lägger över vikten på andra benet. Och där nöjer jag mig. För den gången. Sen utökar jag i små steg och det går rätt fort tills det att man börjar tills att dom förstår att dom ska lyfta på hoven. Så fort dom lyfter hoven så ger man beröm. När det sedan är dags att hålla uppe hoven en liten stund, så är ett tips att klia dom, samtidigt som man håller i hoven, så att dom förknippar det med något positivt. När hästen sen kan lyfta hovarna kan man börja kratsa dom. Det gäller att öva och underhålla träningen av att lyfta hovarna i början. 

Ett tips om hästen vevar väldigt mycket med benen - håll i tån på hoven och böj hoven mot kotan så har man bättre grepp och iallafall mina hästar brukar skärpa till sig. Dock inget jag gör i början när dom är föl, för då vill jag "leka" fram det.  

Förutsättningen sen för att det ska fungera bra är att man underhåller detta, som med allt annat. Desto mer man tränar, desto mer naturligt blir det för hästen. Vilket också underlättar när hovslagaren kommer till exempel. Att lyfta hovarna BÖR ingå i den dagliga skötseln ;) 


 
Allmänt, SERIE:INKÖRNING | | Kommentera |

1.2 HANTERING - Föltips!

Idag tänkte jag dela med mig mitt bästa tips när det gäller fölhantering. Ett värdefullt och användbart tips jag fick av Gunnar och Margareta för nio år sedan när Rosanna föddes. Och som jag har använt på alla föl därefter. 
 
När jag har föl vill jag inte gärna leda dem i grimma i början. Varför? För att fölungar är väldigt oregleriga i början och när man leder dom de första gångerna vill jag inte dra dom i huvudet. Jag tycker inte man har speciellt bra kontroll på dem i en grimma. Istället använder jag en grimma i storlek till en vuxen häst och sätter den som en sele på fölungen. Jag tycker det ger bättre kontroll på dom och dessutom har man lite mer att hålla i om fölet får för sig att ställa till med en scen, utan att behöva tokhålla i huvudet. En utmärkt "sele" att sätta på när man ska ta in och ut dom från hagen till exempel.  Man kan också gå bakom dom (man kan behöva putta dom framför sig i början) och fortfarande styra dom genom att hålla i selen. Och under tiden man använder "selen" så lär dom sig att bli följsamma och ledbara vilket underlättar otroligt mycket när man ska börja leda dom i grimma lite senare. 


Nosdelen på grimman sitter alltså runt halsen och nackstycket på grimman sätter man som en bukgjord. Sen fäster jag ett långt grimskaft i den ringen man alltid sätter grimskaftet i. Dock föredrar jag grimmor (för detta ändamål) som har en fast rem mellan nackstycket och nosdelen. 
SERIE:INKÖRNING | ardenner, ardennerföl, hantering, hästar, inkörning | | Kommentera |

1.1 HANTERING - Beröring

Det här blir det första inlägget i serien om hur jag utbildar mina hästar. Jag tänker ta det helt från grunden. Den första delen kommer handla om grunderna i hanteringen. Sitter inte detta så går jag inte vidare med inkörningen. För mig är det viktigt att först etablera en kontakt med hästen. Det här gör jag som ett första steg, oavsett åldern på hästen. 

Beröring alltså. Det första steget i utbildningen av mina hästar börjar redan när de är föl. Men är lika viktigt oavsett vilken ålder de är i. Dom ska acceptera beröring över hela kroppen. I första kontakten med hästen låter jag den alltid komma fram till mig först. Därefter börjar jag klia dom på manken (när hästarna är föl kliar modern dom på manken för att förmedla trygghet). Hästarna accepterar det här fort, och därefter kan man utöka kliandet över resten av kroppen. När jag har etablerat den första kontakten med hästen utökar jag beröringen succesivt.
 
Mitt mål är att hästen ska acceptera beröring över HELA kroppen även på de "känsligare" ställena. Beröring på benen, i karlederna, insidan av bakbenen, svansen, öronen och över ögonen bland annat. På det här sättet lär den sig inte bara att acceptera beröring över hela kroppen, den vänjer sig även med att jag rör mig runt den, även att jag sätter mig ner på huk och ställer mig upp. Hästen får alltid självmant komma fram till mig, det ska vara kravlöst och trevligt för hästen. När dom är föl kan jag sätta mig ner på huk så är det mer inbjudande för dom att komma fram. Skulle hästen trycka upp bakdelen mot mig för att markera att den vill bli kliad, så gör jag det inte. Kan bli en dålig vana. Jag vill att hästen kommer fram och hälsar på mig med huvudet. Sen väljer jag när det är dags att börja kappa/klia. Vill den klia tillbaka med munnen så ställer jag mig så att den inte kommer åt mig. Reagerar hästen negativt på beröringen, ge dig inte fan på att den ska acceptera det direkt, utan backa ett steg (inte fysiskt) och klia där den tycker det var behagligt. Pusha aldrig hästen.
 
 När hästen är helt avslappnad med beröring över hela kroppen. Då är det dags att gå vidare. 

 
SERIE:INKÖRNING | ardennerblogg, grundhantering, hantering, inkörning | | Kommentera |
Upp